I Tyskland är valrörelsen i full gång och efter söndagens delstatsval i Sachsen-Anhalt förbereder sig partierna nu inför slutspurten. I ett live-sänt samtal mellan Martin Kessler, politisk chefredaktör på tidningen Rheinische Post, och Erik Thyselius, programledare på Axess TV, fick Tysk-Svenska Handelskammarens medlemmar insikt i varför valet i september blir en nagelbitare och vad näringslivet behöver.
Tysk-Svenska Handelskammarens tredje jubileumswebbinarium kretsade kring läget inför höstens val i Tyskland och hur detta i sin tur kommer att påverka landets roll i EU och världen. Tre potentiella förbundskanslerkandidater står redo att axla manteln efter Angela Merkel. Men vem har egentligen störst utsikter att lyckas?
Valet i Sachsen-Anhalt en värdemätare
Erik Thyselius inledde webbinariet med att fånga upp valresultat i Sachsen-Anhalt, där opinionsundersökningarna förutspått stora framgångar för högerpopulistiska AfD, men där konservativa CDU med drygt 37 procent av rösterna kunde landa en jordskredsseger.
– Resultatet var ganska överraskande eftersom prognoserna pekade på ett jämnt race mellan CDU och AfD. Den regerande ministerpresidenten Reiner Haseloff tog tydligt ställning mot AfD i valrörelsen vilket uppenbarligen föll i god jord hos väljarna och ledde till ett mycket bra resultat för CDU. Gissningsvis drog även CDU:s förbundskanslerkandidat Armin Laschet en suck av lättnad. Runt en femtedel av Tyskland invånare återfinns i de östliga förbundsländerna, så framgångar här är viktigt för ett bra valresultat i höst, sa Martin Kessler.
De tre kandidaterna
Det finns dock ingen fråga som sysselsätter det politiska Tyskland i lika hög utsträckning som den om vem som kommer att bli Angela Merkels efterträdare. Martin Kessler ser intressanta skillnader mellan kandidaterna:
”Nu är det upp till de tyska väljarna och det kommer bli mycket spännande: Antingen en av Merkels adepter eller någonting helt nytt!”
– Olaf Scholz (SPD) har definitivt mest erfarenhet, men har enligt prognoserna sämst utsikter att bli förbundskansler. Jag anser att det är högst osannolikt att han lyckas, med tanke på hur det ser ut för SPD i mätningarna. Armin Laschet (CDU) har inte alls samma erfarenhet. Han har en mjuk framtoning och är jordnära, men samtidigt en fighter, vilket går hem. Annalena Baerbock (De Gröna) är Tysklands yngsta förbundskanslerkandidat någonsin och representerar ett parti på väg uppåt. Med henne vid rodret skulle den tyska politiken få en ny image. I mätningarna ligger Laschet och Baerbock i princip sida vid sida. Nu är det upp till de tyska väljarna och det kommer bli mycket spännande: Antingen en av Merkels adepter eller någonting helt nytt!
Partilandskapet och möjliga koalitionsalternativ
Martin Kessler förklarade att Baerbocks drömscenario vore en regeringskoalition med De Gröna, SPD och liberala FDP, vilket utifrån dagens opinionsläge vore fullt tänkbart. Samtidigt tror Kessler att Armin Laschet kommer att stå som segrare i slutändan, förutsatt att CDU, tillsammans med sitt bayerska systerparti CSU, lyckas klättra en bit över 30 procent på valdagen den 26 september och då kan bilda koalitionen CDU/CSU/De Gröna. Han bekräftade Eriks Thyselius bild av att CDU/CSU dragit ifrån De Gröna i de senaste undersökningarna och tveklöst är Tysklands största parti:
– De Gröna brukar göra bra ifrån sig i opinionsundersökningar men sämre i själva valet, så det är illavarslande för partiet. Baerbock står i fokus på ett helt annat sätt nu och visar sig sårbar. Ett annat intressant faktum som kan bli viktigt för framtida koalitionsbildningar är att FDP i vissa mätningar är lika stora som SPD, med runt 12 procent av rösterna. En imponerande comeback. Även SPD:s sorgliga kräftgång måste nämnas. Partiet har alltid stått upp för demokratin och en stolt tradition, men inte lyckats finna sig till rätta i det nya politiska landskapet och därmed förlorat kontakten med väljarkåren, där den klassiska arbetarväljaren inte längre existerar.
På frågan om AfD:s ställning i opinionsundersökningarna – partiet ligger i skrivande stund på runt 10 procent – hade Martin Kessler ett tydligt svar.
– Att vi i Tyskland med vår historia har ett högerpopulistiskt parti som är så pass starkt är en skamfläck. Samtidigt finns liknande partier över hela Europa. Jag är övertygad om att toppen är nådd. Partiet fick drygt 20 procent i Sachsen-Anhalt men kommer inte kunna lyfta på nationell nivå.
Inhemska utmaningar
Erik Thyselius satte fokus på en ödesfråga som sysselsätter politiken och väljarna: Omställningen på energiområdet, den så kallade Energiewende. 2022 ska Tyskland fasa ut kärnkraften för gott och 2038 ska kol vara borta ur energisystemet, även om de Gröna ligger på för en utfasning senast 2030. Samtidigt ökar energibehovet konstant. Hur ska ekvationen lösas?
– Jag tror inte att den kommer lösas. Utsläppen har visserligen legat på en acceptabel nivå det senaste året, men det är bara tack vare pandemin. Utmaningarna att ställa om helt till förnybara energikällor är enorma och jag är som sagt skeptisk till att det kommer lyckas.
”Jag oroar mig inte över industrin, den är så pass lösningsorienterad. Exempelvis har de stora bilföretagen ställt om på ett fantastiskt sätt.”
Kessler ser däremot positivt på de ekonomiska satsningarna under pandemin:
– Regeringen har med olika stödprojektet gjort allt för att stabilisera landets ekonomi. Industrin har visat sig väldigt flexibel, vilket är en styrka. Jag oroar mig inte över industrin, den är så pass lösningsorienterad. Exempelvis har de stora bilföretagen ställt om på ett fantastiskt sätt. Dock ser jag stora behov av ekonomiska reformer, även om vi fortfarande skördar frukterna av reformpaketet Agenda 2010. Här kan man kritisera Merkel, hon har varit väldigt försiktig. Vi saknar planer för nödvändiga investeringar och visioner om vilken ekonomi vi vill ha i framtiden.
Rollen i EU och världen
Martin Kessler betonade att Tyskland intar en ganska bekväm position i skuggan av de globala stormakterna USA, Ryssland och Kina, samtidigt som landet har en ledande roll i EU, där ett välfungerade tysk-franskt samarbete är av avgörande betydelse.
”Frankrike behöver ekonomiska reformer för att samarbetet ska bli bättre, men ett utbyte med länder som exempelvis Sverige och Nederländerna är lika viktigt.”
– Samtliga kandidater till förbundskanslerposten har hjärtan som slår starkt för Europa. Jag tror inte att vår generella inställning på den globala scenen kommer ändras särskilt mycket, oavsett vem som blir kansler. Frankrike behöver ekonomiska reformer för att samarbetet ska bli bättre, men ett utbyte med länder som exempelvis Sverige och Nederländerna är lika viktigt. Relationen till Kina blir en nyckelfråga de kommande tio åren. Utvecklingen där är ett orosmoln som Merkels efterträdare måste ta hänsyn till. Det är lätt att försvara mänskliga rättigheter på pappret, men att driva genom sina krav i praktiken är en helt annan femma, sa Martin Kessler.
