Människor som gör fel, ineffektivt fördelade resurser och negativa effekter på miljön – digitaliseringen kan avhjälpa alla dessa brister som dagens trafiksystem har. Det sade Andreas Renschler, chef för Volkswagenkoncernens lastbilsdivision och styrelseordförande för Scania, på Tyskland i dialog i anslutning till Tysk-Svenska Handelskammarens årsmöte i måndags. Han beskrev hur transporter under de närmaste 20 åren kommer att bli mycket mer effektiva, säkra och miljövänliga.
– Data är det viktigaste bränslet i framtidens ekonomi. Affärsmodeller som är baserade på data växer och frodas idag och kommer att blomstra ännu mer framöver. Med hjälp av data och de rätta verktygen kommer vi att kunna skapa ett mer effektivt och harmoniskt trafiksystem, sade Andreas Renschler.
I sitt tal på Tyskland i dialog-seminariet på Filmhuset i Stockholm gav han de över 200 gästerna från Tysk-Svenska Handelskammarens medlemsföretag, transportbranschen och media en inblick i hur framtidens smarta och hållbara transportlösningar kan komma att se ut och vad som krävs för att nå dit. Mycket finns på plats redan idag.
– Lösningarna till de stora utmaningarna vi har i trafiken är inte så långt borta som man kanske tror. Scania testar till exempel redan självkörande lastbilar inom avgränsade områden som gruvor och hamnar. Snart kommer vi att börja med "lastbilsplatoons" som transporterar containrar på allmänna vägar mellan hamnar i Singapore. I den första lastbilen sitter en chaufför som bestämmer rutt och hastighet. De upp till tre andra lastbilarna följer efter förarlösa och självkörande. Detta tror jag att vi kommer att se på bred front på våra vägar redan 2020. Data och de tekniska möjligheterna möjliggör att vi kan ta en ny funderare på allt inom vår bransch, sade Andreas Renschler.
Lösningarna finns redan idag
Även vad gäller omställningen till en renare och mer klimatsmart transportsektor finns många lösningar att tillgå redan idag. Att dessa hittills inte slagit igenom ordentligt beror till en stor del på brister i regelverket kring de olika bränslealternativen, menade Henrik Henriksson, Scanias vd och koncernchef, under paneldiskussionen som följde efter Andreas Renschlers tal:
– Man tittar inte på fossila bränslen med samma förstoringsglas som på biobränslen. Om vi kunde hitta ett regelverk för förnybara alternativ som skapar likvärdiga villkor jämfört med vad vi har för fossila idag skulle vi kunna lösa fossilfrågan med en gång. Det är till exempel orimligt att bioetanol beskattas på samma sätt som alkoholen vi dricker. Så skapar vi inte hållbara transporter. Sedan finns det många som säger att vi inte har tillräckligt med åkermark för att både odla mat till alla människor och grödor till biobränsleproduktion. Men det stämmer inte. I Europa betalar vi ju till exempel jordbrukare för att inte odla någonting på vissa ytor. Det handlar om stora arealer som skulle kunna användas.
Henriksson och de andra paneldeltagarna påpekade att det krävs många olika bränslealternativ för att klara klimatomställningen. Tunga lastbilar kommer till exempel under överskådlig tid inte att kunna gå på enbart el på långa sträckor. Batterierna skulle bli för tunga och sänka bilarnas lastkapacitet och effektivitet avsevärt. Istället skulle biogas, bränsleceller, naturgas eller hybridlösningar kunna vara mer lämpliga alternativ – och batterier för korta sträckor som till exempel när det gäller citydistribution.
Nollvision för utsläppen
Utmaningen att bli oberoende av fossila bränslen och minska utsläppen kraftigt kräver att alla berörda parter jobbar hand i hand, menade Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.
– Vi har i Sverige en mycket tydlig nollvison för allvarliga trafikolyckor. Sedan den infördes har antalet dödsolyckor minskat drastiskt trots att trafiken samtidigt har ökat. Vi klarade detta genom forskning och investeringar i infrastrukturen. Tillsammans lyckades vi skapa förändring. Samma sak skulle vi kunna göra i hållbarhetsfrågan. Tillverkare som Scania gör redan mycket, vi gör mycket och andra också men vi kan göra ännu mer tillsammans. Regeringen har satt upp väldigt ambitiösa klimatmål. För att nå dessa behöver vi samarbeta, visa mod att testa olika lösningar, dra lärdomar av dem och sedan implementera det som fungerar på bred front. Det finns ingen enkel universallösning, därför är det viktigt att vi tar det steg för steg, sade Lena Erixon.
Kortare innovationscykler behövs
Alla dessa förändringar tar tid. Frågan är dock om utvecklingen inte går för långsamt idag, både med tanke på klimatet, som kräver en snabb omställning, och digitaliseringen där startupföretag med datadrivna affärsmodeller och korta beslutstider snabbt kan växa sig stora och ta marknadsandelar från de etablerade spelarna.
– Idag tar det alldeles för lång tid att omsätta forskningsresultat från universiteten i produkter som kan komma ut på marknaden. Forskningsprogram som löper över tio år innan de producerar resultat fungerar helt enkelt inte längre. Istället måste vi hitta ett närmare samarbete mellan högskolorna och näringslivet där man hela tiden har kontakt och på så sätt förkortar tiden som krävs för att ta fram innovationer, sade Torbjörn Lundahl som leder Ericssons svenska forsknings- och industrisamverkansprogram inom 5G.
– I den digitala världen bör man inte låta den ”gamla” organisationen driva förändringsprocesser. Med det traditionella arbetssättet vi har haft inom vår och andra branscher kan man inte utveckla nya affärsmodeller. Därför är det bäst att skapa nya strukturer för det, tillade Andreas Renschler.
Ta människors rädslor på allvar
Men även de bästa tekniska lösningarna kräver att människorna som ska använda eller dra nytta av dem accepterar och omfamnar dem.
– Vi måste alltid, överallt få med människorna på tåget. Stora omvälvningar som digitaliseringen, klimatomställningen och annat som sker i världen just nu skapar rädslor hos många. Dessa rädslor måste vi övervinna och istället få folk att se utvecklingen som en chans. Det är en av de största och viktigaste uppgifterna i varje omvälvningsprocess, betonade Andreas Renschler och fick spontana applåder från publiken.
Han berättade att flygplanstillverkare redan idag har plan som kan flyga utan att det finns en mänsklig pilot som styr och frågade åhörarna om de skulle våga åka med en sådan. Inte allt för många räckte upp handen.
– En systemkrasch är irriterande när det handlar om ens dator hemma – men om det händer i en självkörande bil på en motorväg blir det förstås väldigt mycket värre följder. Sanningen är dock att risken för olyckor är mycket högre idag när det är människor som styr fordon och flygplan. Föraren är den ”komponenten” av fordonet som är mest benägen att göra fel. Mer än 90 procent av alla olyckor som sker idag beror på den mänskliga faktorn. Vi jobbar outtröttligt på att göra fordonen mer säkra – och då måste vi också börja prata om förarens roll, sade Andreas Renschler.
Samarbetet ska leda vägen
I framtiden får vi alltså vara beredda på att möta självkörande bilar, bussar, tåg och flygplan som hela tiden kommunicerar med sin omgivning och på ett effektivt och miljövänligt sätt transporterar personer och gods från en plats till en annan.
I både Tyskland och Sverige arbetar man på att göra denna vision till verklighet. Genom det nyligen lanserade German Swedish Tech Forum ska samarbetet mellan länderna intensifieras.
– Tyskland och Sverige är båda väldigt bra inom områdena transport/automotive och produktion. Där har vi möjligheten att leda vägen för resten av världen – och den chansen borde vi ta, sade Torbjörn Lundahl.
– Sverige är bra på innovation men vi är bara ett litet land. Vi behöver komma närmare dem som tar de stora besluten på europeisk och världsnivå. Därför är det bra att arbeta tillsammans med Tyskland. Vi kan vara goda tandempartner, sade Henrik Henriksson.
– Det är bra att flera länder arbetar på att hitta lösningar till de stora frågorna. Jag har länge jobbat i globala företag och sett människor från olika kulturer och med olika bakgrund arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Det frigör kreativitet och kraft som saknar motstycke, avslutade Andreas Renschler.
Tyskland i dialogär Tysk-Svenska Handelskammarens forum för näringspolitiska frågor. Tyska representanter från näringsliv, politik och forskning möter beslutsfattare i Sverige för att diskutera aktuella frågor.