Vad krävs för att Tyskland och Sverige ska bli ledande inom den digitala ekonomin? Det behövs inte bara europeiska standarder utan också modet att experimentera, göra misstag och lära av dem. Det var deltagarna på Tysk-Svenska Handelskammarens seminarium under Almedalenveckan i Visby eniga om.
Inom ramen för innovationspartnerskapet mellan länderna har Tyskland och Sverige satt digitalisering och artificiell intelligens högst på den bilaterala agendan.
– Sedan ungefär fem år har digitalisering slutat vara ett ämne för nördar i Tyskland, sa Peter Parycek, chef för kompetenscentret för IT inom offentlig sektor vid Fraunhofer-Institut für Offene Kommunikationssysteme (FOKUS) samt ledamot i tyska förbundsregeringens digitaliseringsråd, som ger råd till regeringen i digitaliseringsfrågor, vid handelskammarens seminarium i måndags.
– Våra politiker har förstått att en nations framtid hänger på hur bra man lyckas med digitaliseringen. Men bara förståelse räcker inte till. Det finns fortfarande mycket att göra. För några av frågorna som vi diskuterar i digitaliseringsrådet finns det inga färdiga lösningar internationellt som vi kan orientera oss efter, till exempel hur alla vi ska arbeta i framtiden. Men när det gäller digitala myndighetskontakter är Sverige och de övriga nordeuropeiska länderna en konkret förebild för Tyskland, menade Peter Parycek.
Digitalisering inget självändamål
Vad är det då som man gör annorlunda i Sverige än i Tyskland? I september förra året började till exempel Myndigheten för digital förvaltning DIGG sitt arbete med uppdraget att samordna och stödja digitaliseringen av den offentliga sektorn i Sverige och därmed effektivisera den.
– Digitalisering är en lagsport som ingen kan utöva på egen hand. Runt om i världen har människor höga förväntningar på den offentliga förvaltningens digitalisering. I dessa frågor finns inga riktiga nationella gränser – och det betyder i sin tur många möjligheter till samarbete på europeisk nivå, sa Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG.
– Digitalisering i sig är inget självändamål utan det är ett sätt för oss att lösa våra samhällsutmaningar. Här finns många möjligheter för Tyskland och Sverige att samarbeta och lära av varandra för att gemensamt ta del av vinsterna med digitaliseringen, tillade Teres Lindberg (S), riksdagsledamot i trafikutskottet.
Handelskrig blir datakrig
Men digitalisering är inte bara är en lagsport utan också ett maraton, anmärkte Nils Herzberg, Global Head Strategic Partnerships, Digital Supply Chain vid mjukvarukoncernen SAP samt medgrundare av Open Industry 4.0 Alliance som syftar till att driva på digitaliseringen inom produktion, förädling och logistik.
– I Europa behöver vi komma överens om gemensamma standarder för att ta fram och ge alla tillgång till viktiga data (öppna data) så att vi kan komma ikapp de ledande länderna inom detta område. Både Tyskland och Sverige är exportnationer. Framtidens handelskrig kommer att vara datakrig. För att kunna hantera sådana globala konflikter måste Europa stå enat – och överväga ett mer intensivt transatlantiskt samarbete, sa Nils Herzberg.
– Den europeiska digitala inre marknaden har enorm potential och är en av EU:s styrkor. Detta borde vara Europas fokus. Samtidigt ses EU ofta som en aktör som reglar för mycket och därmed förhindrar eller åtminstone saktar ner utvecklingen, sa Manfred Schüler, Tysklands vice ambassadör i Sverige.
Paneldeltagarna höll dock inte med om detta vad gäller digitalisering – tvärtom.
– Regler och ramverk på EU-nivå som stödjer affärer och utveckling är viktiga för att driva på digitaliseringen och ge stöd till innovativa affärsmodeller. Redan idag genererar vi mer data än vi kan bearbeta. Om vi vill vara framgångsrika i framtiden måste vi tänka mer digitalt och ta revolutionära steg. Att lära snabbt, snarare än att vilja leda till varje pris är den ödmjuka hållningen som Europa borde inta när det kommer till digitalisering, menade Johan Svenningsson, vd för energibolaget Uniper i Sverige.
Lära av sina misstag
Experimentera mycket, gör misstag, lär av dem – paneldeltagarna kom tillbaka till denna utvecklingsprocess flera gånger under diskussionen.
– Livslångt lärande är nyckeln till framgång. Om vi inte experimenterar och inte tillåter oss att göra misstag kommer vi inte att göra framsteg – och det har allvarliga konsekvenser. Landet som blir först med att framgångsrikt kombinera maskininlärning och mänskligt lärande kommer att få en enorm konkurrensfördel, sa Nicklas Berild Lundblad, Europachef för samhällsfrågor på Google och tills nyligen ledamot i svenska regeringens digitaliseringsråd.
– I Tyskland talar man mycket om en så kallad Fehlerkultur (kultur som tillåter misstag, reds. anm.). Om vi utifrån detta utvecklar en lärandekultur och även kallar den så har vi redan tagit ett stort steg i rätt riktning, föreslog Peter Parycek.
Partner till Tysk-Svenska Handelskammarens seminarium och efterföljande mingel i Almedalen var Audi, Giesecke + Devrient, SAP, Uniper, Volkswagen och Tyska Ambassaden Stockholm.
